För 100 år sedan påbörjades bygget av Årstabron, 6 år senare - 1929 - stod den klar. Börjar vi bygga Brobadet idag så kommer badet stå klart på betydligt kortare tid än så och vi kan fira hundraåringen med bad under bron.
Idén om att nyttja brons klackar som fundament för en bastu fick vi under sommaren 2023 och skissade fram projeket. 7 september 2023 skickade vi in det som ett medborgarförslag till stadsdelsnämnden. De skickade vidare förslaget till Trafikverket som äger Årstabron. I samtal med dem kom vi fram till att det var bäst att söka bygglov - vilket vi lämnade in innan julafton 2023. Nu hoppas vi på positiva besked från staden - läs längre ner hur du kan stötta projektet!
Bron består 20 brovalv och ett brospann på 150 meter konstruerat som en fackverksbåge - totalt är bron 753 meter lång och 9 meter bred. Bron förbinder sträcker sig över Årstaviken och Årsta Holmar och förbinder Södermalm med Årsta.
Bron ritades av ursprungligen av Sven Markelius och Olof Lundgren men arbetet togs över av Cyrillis Johansson genom byggnadsstyrelsen. Markelius och Olof var dock de som vann tävlingen som utlystes 1919 och som fick 34 inlämnade förslag. bron är sedan 1986 ett statligt byggnadsminne. Genom att nyttja de broklackar som var tänkta att bära ett ovanliggande brodäck vill vi lyfta historian om bron och addera ett lager från vår tid som samtidigt tillgängliggör bron. Detta utan att göra åverkan på bron, dvs det hela är helt reversibelt om man i framtiden vill riva badet.
Årstabron korsar stråket mellan Skanstull och Hornstull ungefär halvvägs mellan de två tullarna och i samma läge ligger Årsta Holmar. Mellanrummet mellan Södermalm och holmarna har pekats ut som en potentiellt fredad zon för lekande fiskar, fåglar och rekreation. Förutsättningarna skulle förbättras avsevärt ifall båttrafiken begränsas till den stora farleden söder om Årsta holmar. Det skulle också göra den norra kanalen säkrare att bada i från Södermalmssidan såväl som från Brobadet.
Längs med strandpromenaden är det välkänt att det är trångt med cyklister, löpare, gångare, båtar och badande. Genom byggnationen av Brobadet skapas en efterlängtad funktion i ett centralt läge utan att ta av det begränsade landutrymmet på Södermalm.
Badet kommer rymma 80 badande samtidigt fördelat på 4 olika bastur, ett litet café, omklädningsrum och en del utomhusytor. Badet kommer stå öppet för alla och målet är att det ska vara så enkelt och billigt som möjligt att bada här.
Den två våningar höga byggnaden bärs upp av fackverksbalkar som vilar på brons befintliga broklackar - utan att göra åverkan på bron. Fackverket relaterar estetiskt till den södra änden av Årstabron som består av ett enormt bågformat fackverk som bär upp tågrälsen med den korsande farleden under.
Takets tre vågor möter Årstabrons högresta valv och relationen dem emellan skapar en stark identitet och ett nytt tydligt tidslager adderas till Årstabron.
Badgästerna tar sig till bastun via spången på Årstabrons östra sida. På den kan man njuta av förmiddagssolen med en crossaint och en kaffe i handen. Badgästerna tar sig in i badet via receptionen, tar av sig skorna och tar sig upp i spiraltrappan för att byta om på plan 2.
Väl ombytt tar sig badgästerna ner till de två rymliga basturna på badets västra sida via de utvändiga trapporna. De badande kan pausa på den långa solbron, bada i Årstaviken och värma sig i de två basturna. Det är även möjligt att köpa dryck och snacks från receptionen.
Badgästerna byter om på detta våningsplan i de två omklädningsrummen eller på den tillgängliga toaletten. De två omklädningsrummen har varsin mindre bastu i österläge med morgonsol. Dessa kommer vara lugnare och den som vill kan vara trygg med att bada naken.
2023-09-07
Årstabron och dess ovanliggande bildäck är ett starkt landmärke
i Stockholm som kopplar samman Årsta med Södermalm.
Bortsett från att det planerade bildäcket aldrig realiserats.
Det som idag går att skönja av bilbron är endast dess
fundament - och tur är väl det? Stockholm är knappast i behov
av fler bilar, däremot närmast skriker stockholmarna efter fler
badplatser, bastur och kallbadhus - vilka redan borde vara en
självklar del av den skärgårdsstad vi lever i. Låt oss fira Årstabrons
hundraårsjubileum genom att återbruka idén om en bro
på bron, nyttja de befintliga upplagen för den tänkta bilbron
och påbörja bygget av Brobadet!
I DN 15/7-23 publicerades en artikel om bastubad som
tydligt visar på den enorma vilja som finns hos stockholmarna
för att bada bastu. Artikeln nämner Sthlm Sauna som driver en
flytande bastu i Vinterviken. Den är tillgänglig för cirka 1300
medlemmar och ytterligare cirka 9000 personer står i kö för
att bli medlemmar. Liknande berättelse finns från Tantobastun,
vars förening bildades 2016. De har haft ett högt tryck för de
få medlemskapen och lottar ut platserna. Det är uppenbart att
denna typ av rum är något som stadens invånare har behov av.
Bastuns varma rum och nakenhetens ödmjukhet är en finstämd
plats för avkoppling, återhämtning och samtal. Det är dags att
Stockholmarna får en allmän bastu - som komplement till alla
mindre bastuföreningar.
Från politiskt håll finns ett mål om att utöka antalet badplatser i
Stockholm. Det finns även planer på att rusta upp promenaden
längs med Årstaviken för att få till mer rekreationsytor och badplatser
mellan Skanstull och Hornstull samt skapa bättre livsmiljöer
för växtligheten och djurlivet. Brobadet skulle tillföra en
ny mötesplats med badande i fokus längs promenaden. Badet
skulle även under vinterhalvåret locka besökare till platsen och
stärka tryggheten på platsen under stor del av dygnet.
Årstabron korsar stråket mellan Skanstull och Hornstull ungefär
halvvägs mellan de två tullarna och i samma läge ligger Årsta
Holmar. Mellanrummet mellan Södermalm och holmarna har
pekats ut som en potentiellt fredad zon för lekande fiskar, fåglar
och rekreation. Förutsättningarna skulle förbättras avsevärt ifall
båttrafiken begränsas till den stora farleden söder om Årsta holmar.
Det skulle också göra den norra kanalen säkrare att bada i
från Södermalmssidan såväl som från Brobadet.
Liksom det planerade bildäcket skulle ha konstruerats av stål är
Brobadet konstruerat hängandes på två stora fackverksbalkar
vilka vilar på de befintliga broklackarna som grund. Brobadets
balkar kommer således vila på Årstabron utan att göra
åverkan på själva bron och byggnadsvolymen utgörs av en
enkel träkonstruktion vilken bärs upp av balkarna. Volymen är
klädd i korrugerad plåt vilket relaterar till infrastrukturens hårda
yttre och industri-estetiken på platsen medan den tunna vågiga
plåten såväl som takavslutet anspelar på vattnets böljande
rörelse. Takets tre vågor möter Årstabrons högresta valv och relationen
dem emellan skapar en stark identitet och ett nytt tydligt
tidslager adderas till Årstabron.
För 100 år sedan påbörjades bygget av Årstabron, 6 år
senare - 1929 - stod den klar. Börjar vi bygga Brobadet idag
så kommer badet stå klart på betydligt kortare tid än så. Det
gäller bara att det finns en politisk vilja och att rätt beslut fattas i
stadshuset, vi står redo med bygglovsritningarna och hammaren
i våra händer!
